Aktivt ägarskap som ger resultat

Utsläpp vid badplats

Livorno i Toscana i Italien. Hit åker italienska familjer på semester för att njuta av bad och strandliv. Intill har det globala kemikoncernen Solvay en av sina många anläggningar. Det vita, mjölkiga utsläppet från fabriken syns till och med från rymden.

– Sedan vi investerade i Solvay har vi haft väldigt bra diskussioner med företagsledningen kring hur de ska kunna minska sina kemikalie- och koldioxidutsläpp. Och under hösten 2022 förband sig Solvay att göra en stor investering för att reducera utsläppen från deras fabrik i Livorno. Ett stort steg i att förbättra bolagets affärsmodell och produktionsprocesser! säger Elin Noring, analytiker i förvaltningsteamet bakom fonden Nordea Omställningsbolag.

När Nordea Omställningsbolag investerade i Solvay under våren 2022 gick bolaget ut med ett ett pressmeddelande där ledningen välkomnade Nordea som ny investerare och det faktum att Nordea bedömer att Solvay har potential att ställa om till en mer hållbar affärsmodell och produktion.

– Ett gott kvitto på vårt rykte som en investerare som går i bräschen för att stötta och förändra bolag att förbättra sig inom miljö, socialt arbete och bolagsstyrning, säger Elin Noring.

Sänker koldioxidutsläppen och ska fasa ut farliga kemikalier

Sedan Nordea investerade i Solvay har de också nått stora teknikgenombrott i produktionen av natriumkarbonat, vilket används i framställningen av exempelvis glas. För företaget innebär detta en betydande utveckling, eftersom växthusgasutsläppen från produktionen av natriumkarbonat representerar ungefär ungefär två tredjedelar av företagets totala utsläppsprofil.

– Enligt företaget möjliggör denna nya teknik en femtioprocentig minskning av koldioxidnivåerna. Vi tror att de senaste tekniska framstegen kan bidra till företagets resa mot en mer hållbar och konkurrenskraftig affärsmodell. Samtidigt erkänner vi att mer behöver göras, eftersom den nuvarande utbyggnaden är planerad att ta upp till 30 år att implementera i hela Solvay-koncernen, säger Elin Noring.

Mot bakgrund av detta har Nordea gått in i en ledande roll inom Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), där Nordea kommer att samarbeta med andra investerare för att ytterligare höja företagets klimatambitioner. Här kommer Nordeas representanter att fortsätta driva på företaget för att de ska utöka sina ansträngningar för att minska koldioxiden, inklusive en upptrappning av implementeringen av den nya tekniken för produktion av natriumkarbonat.

– Vidare, inom ramen för Investor Initiative on Hazardous Chemicals (IIHC), har vi tagit en ledande roll för Solvay, med syftet att driva på för ökad transparens och utfasning av farliga kemikalier även kallade PFAS. Under månaden inledde vi en dialog med företagets VD i detta ärende, säger Elin Noring och fortsätter:

– I och med den allt strängare regulatoriska miljön tror vi att förhöjd rapportering skulle ge investerare och andra intressenter möjlighet att mer korrekt bedöma exponeringen för regulatoriska risker och potentiella framtida rättstvister. Framöver kommer vi att fortsätta engagera oss för ökad transparens i produktportföljen och lobbyverksamheten, samt för en mer explicit strategi för hur de ska genomföra en utfasning av PFAS.

Tillsatser – nödvändiga och med potential

Det är tidig morgon och du är i full gång med morgonens alla rutiner. Kanske tvättar du håret med schampo, smörjer in dig med en skön crème, kanske tar du något läkemedel. På lunchen äter du en färdig maträtt, bara att värma.

I var och en av produkterna finns det ingredienser och tillsatser som gör att schampot och crèmen får en så där extra härlig konsistens, tabletten går lite lättare att svälja och släpper ut den aktiva ingrediensen vid rätt tillfälle, det du äter har rätt konsistens och textur – och en hel del annat.

– Som investerare gillar vi verkligen de här tillsats- och ingrediensföretagen. Det handlar om små, små ingredienser, men som är nödvändiga för slutprodukten i konsumentledet. Det gör att de bör kunna ta betalt med en premie för sina produkter, säger Tiphaine Dureau, aktieanalytiker på Nordea Asset Management.

Ashland släpar efter, varför då?

Den amerikanska kemikoncernen Ashland är en sådan underleverantör och i Ashlands fall är tillsatserna allt oftare baserade på cellulosa, det vill säga trä och växter.

– Som konsument vill du ha grönare, säkrare och mer naturliga produkter. Därför är det intressant att titta på just de här bolagen. Och vi såg att Ashland ligger efter och inte värderas i nivå med andra liknande bolag. Vi i teamet bakom Nordea Omställningsbolag har analyserat vad det kan det bero på och tror att det finns många orsaker till marknadens skepsis, säger Tiphaine Dureau.

Stöttar bolaget att ställa om

När Ashland startade, för ungefär hundra år sedan, var det som oljeraffinaderi. Sedan dess har koncernen genomgått flera förändringar innan det landat i dagens inriktning på tillsatser i konsumentprodukter. Att det är ett lite mindre, amerikanskt företag med en relativt ny verksamhetsinriktning gör att Ashland fortfarande är både underanalyserat och mindre välkänt på den europeiska marknaden.

– Vi tror att Ashland kan gå mot en strategi med hållbara ingredienser och då finns alla förutsättningar för robust tillväxt och ökade marginaler. De har en unik förutsättning. Jag menar, de har en expertis inom produkter som är baserade på trä och växter, naturliga ingredienser – och ingen vill väl ha plast i ansiktet? säger Tiphaine Dureau.

Teamet bakom Nordea Omställningsbolag arbetar nu aktivt för att stödja Ashlands ledning i den strategiska riktningen och att utveckla kommunikationen kring företagets hållbarhetsarbete.