Det var jubel i Kina och skepsis i Europa när en kinesisk vindkraftstillverkare under förra året för första gången valdes ut att sätta upp turbiner i Tyskland. Leverantörerna av en ny vindkraftspark blev kinesiska Mingyang. Beställningen gällde 16 gigantiska havsbaserade vindkraftverk som ska stå klara 2028. Turbinerna ska då generera el till cirka 400 000 hushåll och bidra till Tysklands mål att till år 2030 täcka 80 procent av landets energibehov med förnybar energi.
Det vill säga om den tyska regeringen inte ingriper innan dess. Projektet, som tillkännagavs i juli, kommer att granskas noggrant för eventuella brott mot konkurrensreglerna, sa det tyska Finansdepartementet.
– Den federala regeringen kommer att undersöka detta beslut närmare. Både i förhållande till frågan om kritisk infrastruktur och i förhållande till de lika villkor som måste finnas på konkurrensområdet, säger en av departementets talespersoner till nyhetsbyrån Reuters.
Även från den europeiska vindindustrin kom kritik.
– Tyskland och EU måste överväga om de ser vindkraft som en strategisk sektor innan det är för sent, varnade branschorganisationen WindEurope i ett uttalande.
Kritiken faller inom en bredare diskussion gällande relationerna med Kina. Det finns en europeisk rädsla för att tappa greppet om den gröna omställningen och att översvämmas av billigare produkter som är tillverkade i Kina. Skräckscenariot är solcellsindustrin, där det praktiskt taget inte finns någon produktion kvar inom Europas gränser, medan Kina står stadigt i sektorn.
För tillfället är kinesiska elbilar det stora temat i diskussionen. För att skydda europeisk bilproduktion och gröna leveranskedjor har EU-kommissionen höjt tullarna med upp till 35 procent på kinesiska elbilar med motiveringen att Kina har gett statligt stöd till sektorn. Detta har lett till hårda kinesiska protester. Nu tyder mycket på att nästa stora handelskamp mellan EU och Kina blir vindkraft. EU-kommissionen har redan genomfört de preliminära övningarna och inlett en utredning som kan bana väg för liknande extra tullar på kinesiska vindkraftverk.
Det sker i en tid då kinesiska tillverkare verkligen har börjat ta sig ut på världsmarknaden. Det första kinesiska vindkraftverket exporterades redan 2008, med de kinesiska turbinerna som producerade 17 megawatt (MW) utanför Kinas gränser. Förra året installerades 3 665 MW, enligt en beräkning gjord av den internationella branschorganisationen Global Wind Energy Council (GWEC). Vindkraftstillverkare från Kina har puttat ner danska Vestas till tredje plats globalt och upptar 10 av 15 platser vad gäller mest installerad vindkraft. Men de allra flesta av de kinesiska turbinerna byggs fortfarande hemma i Kina, där marknaden idag är den överlägset största i världen.
Kina installerade 77,1 gigawatt (GW) vindkraft förra året, vilket motsvarar 65 procent av den globala produktionen. Som jämförelse byggde EU-länderna 17 GW.
Fakta: Kinas vindkraft
– Den kinesiska regeringen har åtagit sig att icke-fossila bränslen ska utgöra 25 procent av landets primärenergimix till 2030. Mätt i installerad kapacitet står Kina för mer än hälften av den globala vindmarknaden.
– Vindsektorn i Kina har vuxit rejält under de senaste 10-15 åren. Enligt Kinas nationella energiförvaltning ökade den installerade kapaciteten för vindkraft med nästan 21 procent förra året och översteg 441 GW. Som jämförelse var kapaciteten cirka 1 GW för tjugo år sedan.
– I dag har Kina över 60 procent av den globala produktionskapaciteten för vindkraftverk. Produktionskapaciteten i Europa och USA är 19 respektive 9 procent. Under de senaste fyra åren har kinesiska tillverkare lanserat 426 nya turbinmodeller jämfört med endast 29 i andra länder.
– Förra året installerade de kinesiska företagen Goldwind, Envision, Windey, Mingyang och SANY 2 335 MW vindkraft utanför Kina. 63,2 procent installerades i Asien exklusive Kina följt av Sydamerika (13,4 procent), Europa (8,3 procent), Afrika (8,2 procent), Stilla havet (3,5 procent) och Mellanöstern (3,4 procent).
– Danske Vestas har fortsatt störst geografisk spridning med vindkraftverk i 36 länder, följt av Siemens Gamesa, Enercon, Nordex Group och GE Vernova.
Källa: NEA och GWE
Wanliang Liang, Kinadirektör för GWEC, förklarar att efterfrågan och den politiska välviljan från den kinesiska regeringen gör att energibolag och turbintillverkare fortsätter att investera och utöka sin kapacitet. Samtidigt har det skapat en konkurrens mellan de kinesiska företagen som är extremt tuff.
– Det finns för många kinesiska företag på marknaden, vilket leder till överkapacitet och priskrig. De kinesiska tillverkarna säljer till ett pris så lågt att de inte tjänar några pengar på det. Det är inte hälsosamt, förklarar han.
På lång sikt är det därför troligt att några av de kinesiska företagen måste ge upp. Det är också mot denna bakgrund som flera kinesiska tillverkare har börjat se sig mot andra marknader. Särskilt de privatägda företagen Goldwin, Envision och Mingyang söker sig utomlands.
– Kinas globala andel kommer att öka, även om jag inte tror att kinesiska företag kommer att dominera marknaden utanför Kina inom en snar framtid. Det kräver stora produktionsanläggningar för att konkurrera på nya marknader, så det kommer att kräva att kinesiska företag investerar mer i att bygga fabriker lokalt. Det tar tid, säger Wanliang Liang.
Det kinesiska intresset är särskilt riktat mot Sydostasien, Afrika och Latinamerika. Å andra sidan är tillgången till den europeiska marknaden redan avskärmad, bedömer han.
– Europa har en egen vindkraftsindustri och vill naturligtvis skydda den. Så dörrarna till den europeiska marknaden slås igen för de kinesiska företagen, vilket i första hand är ett politiskt beslut, säger Wanliang Liang.
Det finns för många kinesiska företag på marknaden, vilket leder till överkapacitet och priskrig. De kinesiska tillverkarna säljer till ett pris så lågt att de inte tjänar några pengar på det. Det är inte hälsosamt.
Politiskt stöd och billiga lån från Kinas statsägda banker har hjälpt till att stärka sektorn i Kina, men det är långt ifrån den enda faktorn.
– Kinas vindindustri har vuxit tillsammans med resten av den kinesiska industrin. Tillverkarna kan enkelt skaffa bra och billiga komponenter. Så man har fått fördelar av att vara en del av Kinas mycket omfattande industriella tillverkningssektor. Kort sagt, produkterna har blivit bättre och bättre och priset lägre och lägre, säger Wanliang Liang.
Även de europeiska producenterna drar nytta av detta. Utan kinesiska underleverantörer av komponenter till allt från vingar och växellådor till kullager blir det svårt att hålla nere priserna. Frågan är om det ens kommer att vara möjligt att flytta hela produktionskedjan inom EU:s gränser.
– Det kommer att krävas enorma investeringar i stora och tunga industrimaskiner. Till vissa av de maskinerna är det en väntetid på upp till två år, så det är inget man bara gör, även om det från politiskt håll ibland kan låta så, säger Wanliang Liang.
– Om Europa helt håller andra länders företag utanför blir den gröna omställningen väldigt långsam och väldigt dyr, avslutar han.
En fonds historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens faktablad och informationsbroschyr/prospekt, samt gärna kontakta Nordea innan du börjar spara i en fond.
