Så för vi dialog med Tesla om mänskliga rättigheter

Branschexperter, däribland Internationella energiorganet IEA, förutspår att försäljningen av elbilar kommer att uppgå till 200 miljoner fordon år 2030. Enligt Teslas egna rapporter (Impact reports) från 2020 och 2021 siktar företaget på att år 2030 bygga 20 miljoner bilar – årligen. Detta mål och Teslas bidrag till hållbarhet och den gröna omställningen togs också upp av Teslas ordförande vid årsstämman 2022.

Enligt Reuters kommer denna tillväxt "i grunden att göra om den globala bilindustrin, såväl som brytning och handel med batterimaterial". Nyckeln till tekniken i elbilar är batteriet, som innehåller ett antal olika mineraler, där litium, nickel och kobolt är de viktigaste. Efterfrågan på dessa mineraler kommer att öka dramatiskt. Batterikapaciteten och råvaruproduktionen kommer att behöva utökas för att möta denna efterfrågan. Det kan innebära hundratals nya gruvor.

Men tillverkningen av elbilar skapar också nya miljöproblem och hotar mänskliga rättigheter. Till exempel förekommer dåliga arbetsvillkor i gruvindustrin och i USA:s bilindustri, barnarbete förekommer vid brytning av kobolt, och gruvdriften ger upphov till vattenföroreningar och skogsskövling.

Fältstudie i Demokratiska republiken Kongo

Vi ville få bättre kunskap om utmaningarna med den gröna omställningen och beställde därför en fältstudie från RAID (Rights and Accountability in Development) som publicerades 2021: The Road to Ruin? Electric vehicles and workers’ rights abuses at DR Congo’s industrial cobalt mines. I studien undersöktes fem av de största koboltgruvorna i Kongo som ägs och drivs av multinationella gruvbolag och som tillsammans stod för nästan hälften av all kobolt som bröts i världen under 2020.

Studien genomfördes mellan juni 2019 och oktober 2021 och omfattade fältarbete i Kongos koppar- och koboltbälte, intervjuer med anställda och andra relevanta personer samt efterforskningar och korrespondens med gruvbolag, elbilstillverkare och andra företag som figurerar i rapporten.

Enligt rapporten förekommer utbredd exploatering av arbetarna vid många av Kongos industriella gruvor.

Rapporten spårade kobolt från de industriella koboltgruvorna som ingick i studien genom leveranskedjan till elbils- och elektroniktillverkare som köper och använder batterier där kobolt är en huvudkomponent. Tesla är ett av företagen som omfattas av studien. RAID ställde frågor till alla företag i studien och de fick uttömmande svar från Tesla. [1]

.

Nordeas engagemang

Efter publiceringen av RAID-rapporten hade också Nordea ett möte med Tesla för att framföra våra synpunkter. Vi ville också höra vad de anser om rapporten och om de vidtar några åtgärder. Teslas inköpsteam hade just kommit tillbaka från en resa till Kongo och de kunde redovisa en del matnyttig information. 

Tesla har förbundit sig att upprätthålla internationella normer för affärsverksamhet och skydd av mänskliga rättigheter. De säger att inköp från industriella gruvor är ett sätt att lösa problemet med barnarbete och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som förekommer i småskaliga gruvor i Kongo.

Nordea och andra kapitalförvaltare är emellertid fortsatt bekymrade över att Tesla fortfarande löper stor risk att bli inblandat i kränkningar av mänskliga rättigheter.

Samarbete mellan kapitalförvaltare och uppföljning för att påverka Tesla

Sedan 2017 har Nordea ingått i ett samarbete mellan kapitalförvaltare som utgår från CHRB-indexet. Vi använder också CHRB som ett sätt att spåra företags framsteg när det gäller mänskliga rättigheter. År 2020 utvärderades 30 företag inom biltillverkningssektorn, däribland Tesla, för första gången. Sektorns genomsnittliga resultat var lågt när det gäller det övergripande arbetet för mänskliga rättigheter såväl som bakgrundskontrollen av mänskliga rättigheter.

Sektorn bedömdes återigen 2022 och resultaten, som offentliggjordes i november, visade vissa förbättringar.

Vi har sedan dess eskalerat vårt engagemang med Tesla. I april 2023 skrev Nordea, tillsammans med 16 andra investerare, ett öppet brev till Teslas styrelse. I brevet påpekades att styrelsens ringa tillsyn av vd Elon Musk och andra kritiska aspekter i företagets strategi, inklusive företagets inställning till mänskliga rättigheter och arbetsrättigheter, exponerar företaget för betydande juridiska och operativa risker och det påverkar företagets anseende. Detta kan i sin tur äventyra dess långsiktiga värde,

Som vd för SpaceX, Tesla och Twitter ansåg vi att Musk var överengagerad i en tid då företaget stod inför kritiska utmaningar, inklusive ökad konkurrens, regulatorisk granskning och aktiefall. Vi uttryckte också oro över företagets fortsatta riskexponering för mänskliga rättigheter. Det gäller främst i samband med inköp av kobolt från Demokratiska republiken Kongo där barn- och tvångsarbete är utbrett, men även andra områden i Teslas leveranskedja anses som högriskområden då det gäller tvångsarbete. Det finns också bevis på dåliga arbetsvillkor vid Teslas egna fabriker.

I maj meddelade Elon Musk att han avgår som vd för Twitter. Men eftersom Tesla inte svarat på vår begäran om ett möte och då oron relaterad till företagets hantering av ESG*-frågor kvarstod, beslutade vi att rösta emot några av de föreslagna styrelsemedlemmarna, inklusive ordföranden, vid Teslas årsstämma 2023. Det relativt låga stödet för den föreslagna styrelsen vid årsstämman signalerade att många andra investerare delar vår oro över styrelsens agerande.

I oktober 2023 gick Tesla-arbetare i Sverige ut i strejk, vilken eskalerar kontinuerligt och till andra fackföreningar och nordiska länder. I december skickade Nordea och 15 andra nordiska institutionella investerare ett brev till Teslas styrelse där de sa att vi är "djupt oroade" över Teslas inställning till arbetstagares rättigheter och krävde att biltillverkaren skulle acceptera kollektivavtal för sin personal. Vi fick dock inget svar från Tesla.

Teslas årsstämma 2024

Inför Teslas årsstämma den 13 juni engagerade vi oss på flera punkter. I april 2024 publicerade Tesla agendan inför årsstämman och vi ägnade särskild uppmärksamhet åt flera agendapunkter.

• Ett förslag bad aktieägarna att rösta om att omratificera Musks lönepaket på 56 miljarder dollar 2018, vilket en domare i Delaware ogiltigförklarade i januari 2024. Detta paket skulle vara det största som tilldelats en VD i USA:s företagshistoria.
• Aktieägarna ombads också att rösta om att byta företagshemvist från Delaware till Texas.
• Två styrelseledamöter var aktuella för omval - Kimbal Musk och James Murdoch.
• Det fanns också ett aktieägarförslag som bad om en policy för icke-inblandning och kollektiva förhandlingar hos Tesla.

För att ta itu med dessa frågor undertecknade vi i maj ett aktieägarbrev där vi uppmanade aktieägarna att rösta emot styrelseledamöterna Kimbal Musk och James Murdoch på grund av att de har för nära band med Elon Musk vilket innebär bristande styrelsekontroll. I brevet rekommenderades också att rösta emot 2018 års lönepaket. Dessutom fördeklarerade vi våra röstavsikter för aktieägarförslaget om föreningsfrihet.

Dagen före årsstämman twittrade Musk att "Båda aktieägarbesluten passerar för närvarande med breda marginaler. Tack för ditt stöd!!" Den rådgivande omröstningen om lönepaketet och om hemvisten bekräftades båda godkända på årsstämman. Analytiker antyder att aktieägarna trodde att att avslag för lönepaketet skulle ha riskerat att Musk skulle lämna posten som VD och även att Musks hot om att bygga AI utanför Tesla kunde förverkligas. Kimbal Musk och James Murdoch omvaldes och aktieägarförslaget om föreningsfrihet gick inte igenom.

Vi kommer att fortsätta vårt engagemang med Tesla.