Så arbetar teamet för ansvarsfulla investeringar i praktiken

Att bygga ett nytt kolkraftverk i Vietnam kan låta som en ganska dålig idé.

Ändå utformade Korea Electric Power Corporation och japanska Mitsubishi Corporation tillsammans med den sydkoreanska entreprenören Samsung C&T det nya kolkraftverket Vung An. Den befintliga anläggningen skulle få ett nytt koleldat block, Vung Ang 2. Det fick en grupp internationella investerare, ledda av Nordea, att försöka häva beslutet.

– Vi förklarade för dem att det inte var vettigt att bygga ett kolkraftverk i en tid då hela världen håller på att avveckla kolkraften, säger Eric Pedersen, som leder Nordeas team för ansvarsfulla investeringar.

Teamet övervakar att företag i Nordeas fonder uppträder ansvarsfullt i förhållande till klimat, miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Teamet tar ofta kontakt för att få ledningen att styra bolagen i en mer hållbar riktning och genom att gå samman med andra sätter Nordea ytterligare press. I Vung Ang-fallet förvaltade de 25 investerarna som gått samman totalt 4,8 biljoner euro i tillgångar.

– Vi fick tag i koreanska och japanska banker som skulle finansiera anläggningen, och verkstadsföretagen som skulle bygga och driva den, säger Eric Pedersen.

Man lyckas inte vända beslutet, men engagemanget gynnade ändå klimatet.

– Avtalet skrevs tyvärr ändå av Japan och Vietnam, men vi fick Mitsubishi och Samsung att lova att det var deras sista kolkraftverk. Det är ganska stort, säger Eric Pedersen.

Han påpekar också att det sydkoreanska parlamentet använde åtagandet som ett argument när de diskuterade hur landet ska minska sina CO2-utsläpp med en ny klimatlag.

– De förstod att utländska investerare krävde förändring.

Brott mot normer utlöser bolagsdialog

Nordeas bolagsdialoger inleds vanligtvis på ett av tre sätt. Ett första sätt är att bolagsdialog uppstår när analytiker och portföljförvaltare granskar företag inför en investering. Här upptäcker de förutsättningarna för att Nordea kan förändra så att företagets ESG-betyg stiger, och ESG – miljöhänsyn, sociala förhållanden och god bolagsstyrning – blir en större del av företagets affärsmodell.

Den andra delen av bolagsdialogerna härrör från att företag bryter mot regler eller normer för god företagsledning. Det förklarar Arvinder Tiwana, senior ESG-analytiker som arbetar i teamets avdelning för aktivt ägande.

Ett exempel är den brasilianska nötköttsproducenten GBS, mot vilken Nordea valde sin mest radikala sanktion.

– Företaget hade under flera år haft flera olyckliga fall. Vi bestämde oss för att starta upp ett engagemang. Vi inledde en lång dialog med företaget, men nya fall av brinnande skogar i Amazonas och kränkningar av mänskliga rättigheter fortsatte att komma. Till slut beslutade vår kommitté för ansvarsfulla investeringar att utesluta bolaget helt ur fonderna, säger Arvinder Tiwana.

Han berättar att teamet ofta hör om fallen i pressen, inklusive lokala medier. Men dessutom samarbetar Nordea med frivilligorganisationer som utarbetar rapporter om allt från klimat och miljö till arbetsförhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Vi använder även data från analysföretag som ISS ESG, MSCI och Bloomberg Alerts, men mest som ett skyddsnät, så vi inte rikserar att företag går under radarn.

Tematiska insatser har störst effekt

Den tredje delen är tematiska engagemang. Här försöker Nordea och andra investerare få hela branscher eller företagsgrupper att uppträda mer hållbart och ansvarsfullt. De åtagandena är ofta enklast att hantera, förklarar Eric Pedersen.

– Det är lätt att se vad som kommer ut av det, eftersom vi ställer samma frågor till en rad företag. Sedan klickar vi på listor över vilka som ska prata med oss, vilka som lovar något och vilka som faktiskt gör något. Det blir mindre handgripligt när vi engagerar oss med ett enda företag. För det kan vara specifika frågor, och det är svårare att sätta upp ett konkret mål. Då blir det mer en känsla av om dialogen går åt rätt håll eller inte, säger Eric Pedersen.

Han nämner att Nordea har nått goda resultat genom att delta i en tematisk satsning mot läkemedelsföretag med indiska underleverantörer. Här var problemet att många underleverantörerna släppte ut stora mängder antibiotika i de indiska floderna.

Engagemanget fortsätter med en spinoff som syftar till att få underleverantörer att bekämpa spridningen av multiresistenta bakterier.

Figuren visar de 1 033 dialoger med företag som Nordea Asset Management drev under 2021, fördelat på områdena Miljö (E), Sociala frågor - S och bolagsstyrning (Governance - G). 724 var tematiska engagemang som Nordea drev i samarbete med andra investerare och organisationer (Collaborative), varav Nordea primärt ansvarade för 77.

Mer än hälften (52 procent) av värdet på de tillgångar som Nordea Asset Management förvaltar täcks av olika bolagsdialoger som Nordea driver. SASB står för den ideella organisationen Sustainability Accounting Standards Board, CA100+ betecknar det investerarledda initiativet Climate Action 100+, medan CHRB står för Corporate Human Rights Benchmark.

Källa: Responsible Investments Report 2021, Nordea Asset Management

Onlinemöten gör det enklare att påverka företag globalt

Under engagemangen, eller dialogerna, håller teamet nära kontakt med företagens ledningar. Efter corona händer det oftare på onlinemöten som gör det enkelt att träffas över kontinenter. Detta gäller särskilt i de tematiska engagemangen, där många investerare deltar tillsammans.

Ett exempel är ett åtagande i samband med initiativet Climate Action 100+. Här har Nordea och ett antal investerare valt ut 30 av de 170 företag som släpper ut mest CO2 i världen. Investerarna delar upp dem mellan sig, så att varje investerare har ledarrollen gentemot enskilda företag. Det kan vara företag där de har stora investeringar eller god kontakt.

Nordea har huvudansvaret för att påverka 6-7 företag, inklusive Volvo och det brasilianska oljebolaget Petrobras. Nyligen deltog RI-teamet i ett onlinemöte med andra investerare om i synnerhet Petrobras, och teamet är också involverat i att leda möten med Petrobras ledning.

– Nordea leder sedan mötet, medan de andra investerarna lyssnar. Det ger oss större tyngd när det finns kapitalförvaltare som representerar värden värda biljoner euro, säger Arvinder Tiwana.

Mötena med företagen sker vanligtvis tre eller fyra gånger per år och den viktigaste personen är företagets klimatchef. Men ibland deltar också styrelseledamöter och VD på mötena.

Åtagandena är långsiktiga eftersom det tar tid att få företagen att införliva t.ex. miljöhänsyn och nya klimatstandarder i sin affärsstrategi och rapportering. Men resultaten kan vara ganska påtagliga.

Till exempel har 80 procent av de 30 företagen i Climate Action 100+-initiativet att börjat rapportera om sitt klimatarbete i de så kallade TCFD-standarderna, där TCFD står för Task Force on Climate-related Financial Disclosure.

– Några av företagen tackade oss för att de gjorde dem medvetna om standarderna. De var inte medvetna om möjligheten, men nu är de igång, säger Eric Pedersen.
 

Besöka företag för att inspektera och bygga förtroende

Onlinemöten har ersatt ett antal fysiska besök, men det händer fortfarande att teammedlemmar reser på inspektioner. Besöken har dock fler syften än ren kontroll, förklarar Eric Pedersen.

– Vi skulle vilja inspektera t.ex. arbetsförhållandena i fabrikerna, så vi ser till att företag inte förbinder sig till något och samtidigt häller kemikalier i en flod i skymundan. Men det handlar också om att odla relationer och få förtroende. Det gör det lättare att påverka företagen, säger Eric Pedersen.

Det var till exempel ett av syftena när ESG-analytikern Katarszyna Salacinska nyligen besökte det svenska skogsindustriföretaget Holmen på Investor Relations Day. Hon träffade också ledningen separat, och det gav henne intryck som hon inte kunde läsa i rapporter.

– Det var ett fantastiskt tillfälle att träffa ledarna personligen och känna på Holmens företagskultur. Jag såg hur medlemmarna i ledningsgruppen kommunicerade med varandra och med investerarna. Bra ledarskap, ärlighet och starka drivkrafter är ganska avgörande när man införlivar en hållbar praxis, säger Katarzyna Salacinska.