Svenska Electrolux, med huvudkontor i Stockholm, säljer kylskåp, ugnar, dammsugare och många andra hushållsapparater över hela världen. Företaget har under 20-25 år arbetat med hållbarhet när det gäller miljö, energi och klimat. Därför kändes det naturligt för dem, när möjligheten kom, att försöka få en oberoende granskning av deras arbete för att minska klimatpåverkan.
Det säger Tomas Dahlman, chef för klimat och grön finansiering hos Electrolux.
– Hållbarhet är en del av vår DNA. Vi har alltid varit uppmärksamma på om det vi gör stämmer överens med vetenskapen och med omvärldens förväntningar, säger Tomas Dahlman.
Electrolux är ett av nästan 10 000 industri- och finansföretag runt om i världen som samarbetar med den internationella organisationen Science Based Targets initiative (SBTi) för att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål – eller har börjat arbeta mot det. Andra företag i Norden som också samarbetar med SBTi är exempelvis finska Fazer, danska TDC NET och norska Elopak.

Klimatmål enligt Science Based Targets
Science Based Targets är en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Företaget behöver inventera utsläppen i hela sin värdekedja och ofta kopplas målet till investeringar, där ekonomi, genomförbarhet och övriga effekter noga utreds.
SBTi hjälper företag att koppla sina ansträngningar för att minska klimatpåverkan till det internationella avtalet från FN:s klimattoppmöte i Paris 2015. Detta skiljer sig från den vanliga praxisen att bara fokusera på relativa framsteg.
I Paris förband sig världens länder att begränsa den mänskligt orsakade globala uppvärmningen till en ökning på högst 1,5 grader jämfört med nivån före industrialiseringen. Länderna satte också ett mål om att nå noll utsläpp av koldioxid (CO₂) och andra växthusgaser senast 2050.
Tracy Wyman, strategichef på SBTi, framhåller i en skriftlig intervju:
– SBTi är en organisation för klimatåtgärder i näringslivet, som gör det möjligt för industri- och finansföretag över hela världen att bidra med sin rimliga andel.
SBTi är en organisation för klimatåtgärder i näringslivet, som gör det möjligt för industri- och finansföretag över hela världen att bidra med sin rimliga andel.
Näringslivet har en avgörande roll
Resonemanget är att eftersom näringslivet har bidragit till krisen, bör näringslivet också spela en avgörande roll i lösningen. Och det är genom att bygga upp den solida nollutsläppsekonomi vi så akut behöver, påpekar hon.
– Det är tydligt att en trovärdig väg till nollutsläpp samtidigt kan stödja ett företags långsiktiga tillväxt, anser Wyman.
SBTi fastställer standarder och erbjuder verktyg och vägledning som hjälper företag att sätta klimatmål som återspeglar ambitionerna i Parisavtalet. Organisationen har också utvecklat utsläppsprofiler och vägar för att minska utsläppen i sektorer som har särskilda utmaningar. Det gäller bland annat stålproduktion, jordbruk, byggande, transport och finans.
Dessutom bedömer och bekräftar SBTi genom en oberoende tjänst, SBTi Services, att företag faktiskt gör framsteg i förhållande till de vetenskapligt baserade klimatmålen.
– Vår nollutsläppsstandard för företag är världens första robusta ramverk på detta område, fastslår Tracy Wyman hos SBTi.

Skärpte målen under resans gång
Electrolux fick sitt första SBTi-godkännande redan 2018. Tomas Dahlman, chef för klimat och grön finansiering, berättar att företaget hade kommit långt i rätt riktning vid den tidpunkten. SBTi:s råd om procedurer och bekräftelse på att de var på rätt väg gav en ytterligare skjuts.
Därför skärpte företaget målen 2023. Nu siktar Electrolux på att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent från direkta och indirekta utsläpp innan 2030 som en del av resan mot nollutsläpp 2050. Detta med 2021 som utgångspunkt.
Samtidigt vill Electrolux minska andra indirekta utsläpp med 42 procent under samma period. Det handlar om klimatavtryck från inköpta varor och tjänster, leverantörers transport och distribution, affärsresor och från kundernas användning av de sålda apparaterna.
Dessa indirekta utsläpp utgör 85 procent av Electrolux totala klimatavtryck. Tomas Dahlman döljer inte att de största utmaningarna finns i denna kategori.
– Det är svårt att fastställa grundnivåer och utsläppsfaktorerna, eftersom Electrolux har tusentals underleverantörer. Vi fokuserar mycket på klimatpåverkan från stål och kompressorer. Om stålproducenter använder elektriska ugnar kan det minska CO₂-utsläppen avsevärt, säger Tomas Dahlman.
– Och så har vi klimatavtrycket från konsumenternas användning av våra apparater. Dock är många av våra apparater testade för att ha en viss elförbrukning, och när vi inkluderar apparaternas förväntade livslängd kan vi beräkna klimatavtrycket, säger Electrolux klimatchef.
Tre kategorier av växthusgasutsläpp
Enligt FN:s riktlinjer finns det tre kategorier för rapportering av utsläpp av CO₂ och andra växthusgaser. Kategorierna kallas Scope 1, 2 och 3.
Scope 1: Utsläpp från företaget i sig, till exempel från produktionsanläggningar och fordon.
Scope 2: Utsläpp som är indirekta och kommer från energi som företaget köper och använder.
Scope 3: Andra indirekta utsläpp som är kopplade till företagets aktiviteter och kommer från värdekedjan. Det är till exempel från råvaror och komponenter från leverantörer (uppströms) och från kunders användning av företagets produkter och avfallshantering (nedströms).
Källa: Deloitte
Fazer skiftar till förnybar energi och elektrifiering
Fazer är en finsk livsmedelskoncern som bland annat tillverkar bakverk, choklad och andra konfektyrer samt växtbaserade drycker. Fazer har i samarbete med SBTi satt ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 42 procent innan 2030, med 2020 som basår. Detta gäller över alla utsläppskategorier.
Minskningen ska huvudsakligen ske genom en minskning av koldioxidutsläpp från den energi som används i företagets bagerier och fabriker. Det finns också fokus på resursförbrukning och avfall. Fazer vill undersöka nya sätt att utnyttja biprodukter från produktionen, nämligen från råvaror, avppsvatten, överskottsenergi och kemikalier.
Detta uppger Joséphine Mickwitz, chef för kommunikation och hållbarhet på Fazer.
Hon tillägger att det svåraste är att få fram bra data för att fastställa klimatavtrycket, särskilt hos leverantörer och kunder.

Först med 2030-mål om nettonollutsläpp
TDC NET, som bygger digital infrastruktur i Danmark, blev det första företaget i världen att få ett nettonollutsläppsmål för 2030 validerat på vetenskaplig grund.
– Vi är ett mycket ingenjörstungt företag, och eftersom vi löser en kritisk samhällsuppgift är det mycket viktigt för oss att vårt arbete med hållbarhet och klimat är kopplat till vetenskapen, säger Peter Søndergaard Andersen, hållbarhetsdirektör på TDC NET.
TDC NET blev ursprungligen godkänt i förhållande till 1,5-gradersmålet, men när nettonollutsläpp blev möjlig, siktade företaget högre. TDC NET har satt ett mål om inga nettoutsläpp av växthusgaser i egna verksamheter senast 2028. Målet utvidgas till att gälla över hela värdekedjan 2030. Utgångspunkten är utsläppen 2020.
TDC NET har hittills minskat med 44 procent när alla kategorier räknas med.
– Våra egna utsläpp kommer främst från elförbrukningen. Vi har uppfört fyra solcellsparker runt om i Danmark och får för närvarande 71 procent av vår el på det sättet. Vi har en av Danmarks största bilflottor med cirka 1200 främst skåpbilar, och denna flotta ska vi elektrifiera med grön energi, säger Peter Søndergaard Andersen.
Han tillägger att TDC NET minskar elförbrukningen markant genom att löpande byta från kopparnät till fibernät. Det ger en energieffektivitet på minst 50 procent. I motsatt riktning drar att det digitala nätet ska utvidgas under de kommande åren, eftersom datatrafiken i Danmark ökar.
– De indirekta utsläppen från vår värdekedja kommer i hög grad från våra leverantörer, så vi arbetar på att få dem att förbinda sig att hjälpa oss med resan mot nettonollutsläpp, säger TDC NET:s hållbarhetsdirektör.

Råmaterial är största källan till koldioxidutsläpp
Elopak är en norsk tillverkare av mjölkkartonger och andra pappersförpackningar för livsmedel, hushållsprodukter och personliga hygienprodukter. Kunderna är privata företag inom livsmedels- och detaljhandelssektorerna i över 70 länder.
Företaget påpekar att råmaterialet, nämligen trä, är förnybart och att kartong från förpackningarna kan återvinnas. Dessutom visar livscykelanalyser att pappersförpackningarna är betydligt mer klimatvänliga än plastflaskor och andra alternativ.
Elopak uppger att företaget kontinuerligt försöker minska sitt klimatavtryck genom tidig övergång till förnybar energi och ökad effektivitet när det gäller energi, produktion och transport. Till detta kommer en begränsning av resursförbrukning och avfall.
– Vi har länge gjort en klimatredovisning, och SBTi-engagemanget var ett naturligt nästa steg. Det är en guldstandard för klimatansvar, säger Emilie Olderskog, hållbarhetschef på Elopak.
Elopak har åtagit sig att minska växthusgasutsläppen med 42 procent till 2030 i sina egna direkta och indirekta utsläpp – och med 25 procent i andra indirekta utsläpp från värdekedjan. Detta är med 2020 som basår.
– Produktion av råmaterial är den största källan till växthusgaser, så vi har en pågående dialog med våra leverantörer om initiativ för att minska klimatpåverkan. Samtidigt försöker vi uppmuntra våra kunder att välja pappersförpackningar med särskilt lågt klimatavtryck, säger Emilie Olderskog.

Det finns potential för mer
De nordiska företagen räknar upp flera fördelar med att delta i SBTi-valideringen.
– Vi hamnar inte i diskussioner med investerare om huruvida vi har rätt mål och rätt färdplan. Vi undviker tvivel om trovärdigheten i vårt klimatarbete. Vi blir mer attraktiva som arbetsplats – många unga frågar om hållbarhet. Och det stärker vår varumärkesidentitet gentemot potentiella kunder, säger Tomas Dahlman från Electrolux.
TDC NET ägs till hälften av tre danska pensionsbolag, och enligt Peter Søndergaard Andersen finns det ett stort tryck från dem att ta ett samhällsansvar i förhållande till det globala klimatet. Han förklarar att företagets klimatengagemang också stödjer varumärkesbyggande, rykte och förmåga att attrahera ny arbetskraft.
– Det är viktigt att när vi säger något, så är det också något som håller. Det är därför vi gillar SBTi, säger TDC NET:s hållbarhetsdirektör.
Tracy Wyman, strategichef på SBTi, observerar att de nordiska länderna länge har varit ledande inom miljömässig hållbarhet.
– Därför är det knappast förvånande att de nordiska företagen har varit tidiga med att sätta vetenskapliga klimatmål och praktisera höga ambitioner för att minska koldioxidavtrycket, anser Wyman.
Sverige, Danmark och Finland är i topp 10 i Europa i en sammanställning över antalet företag med validerade klimatmål.
– Men det finns fortfarande en stor potential för att en bredare krets av företag ansluter sig och sätter fart på den nordiska regionens skifte till en framtid med lågt koldioxidutsläpp, bedömer Tracy Wyman.
Om SBTi
SBTi etablerades 2014 och har nu en global personalstyrka på över 130 och kontor i USA, Tyskland, Storbritannien och Mexiko. Bland partnerna finns miljöorganisationerna World Resources Institute och Världsnaturfonden (WWF). Organisationen finansieras till hälften av ekonomiska bidrag och projektbidrag. Den andra hälften kommer från betalning för validering. Det finns vattentäta skott mellan finansiering och SBTi:s arbete med klimatmål och validering, uppger SBTi.
En fonds historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens faktablad och informationsbroschyr/prospekt, samt gärna kontakta Nordea innan du börjar spara i en fond.