Nordea sätter ambitiösa mål för fondernas koldioxidavtryck

När du sparar i aktiefonder och obligationsfonder hos Nordea får dina pengar inte bara sköta sig själv.

I Nordea har så kallat aktivt ägande hög prioritet. Det innebär att Nordea Asset Management, som sköter investeringarna för dina fondbesparingar, för en dialog med de företag som ingår i våra fonder för att påverka deras strategier och åtgärder för att stödja klimatmålen.

- Vi har anslutit oss till det så kallade Net Zero Asset Managers-initiativet, som förpliktar oss att arbeta mot att våra investeringars koldioxidutsläpp är neutrala senast 2050. Det betyder kort sagt, att företag som vi investerar i ska minska deras utsläpp så snabbt som möjligt och bidrag till att begränsa den globala temperaturökningen i linje med Paris-avtalets mål, förklarar Astrid Hvam Høgsted, som är klimatspecialist hos Nordea Asset Management och arbetar i teamet för ansvariga investeringar.

Co2-minskning i realekonomin

Vägen mot 2050-målet är dock inte okomplicerad eller lätt.

– Många kanske tror att hållbarhet innebär att man inte investerar i olje- och gasbolag. Men vårt perspektiv är att om vi ska få fart på den gröna omställningen måste vi stötta de företag där vi ser potential till omställning, säger Astrid Hvam Høgsted.

Förklaringen kommer här: Sektorer som cement, stål och el släpper ut mycket Co2. Om Nordea helt enkelt väljer att inte investera i dessa bolag kommer portföljen att ha ett mycket lågt Co2-avtryck. Men i det stora hela hjälper det inte den gröna omställningen eftersom vi behöver cement, stål och el i vårt samhälle. Därför främjas 2050-målet bäst genom att uppmuntra företagen att påskynda den nödvändiga omställningen genom en bra dialog, där teamet för ansvarsfulla investeringar både ställer krav på och hjälper företagen.

– När det gäller elbilar skulle vi exempelvi kunna välja att endast investera i Tesla. Men för att främja den gröna omställningen så bra som möjligt vill vi motivera de traditionella biltillverkarna att få fart på sin produktion av elbilar. Och det, tror vi, görs bäst genom att gå i dialog med dem om våra förväntningar – snarare än att inte satsa på dem alls. För en del av den ambition vi har åtagit oss via nettonollinitiativet är just att säkerställa CO2-minskningen i realekonomin; det vill säga i den verkliga världen och inte bara i våra egna konton, säger Astrid Hvam Høgsted.

De 200 största utsläpparna under lupp

Sett ur det perspektivet är det ett mycket viktigt mål för Nordea Asset Management att de 200 företag som bidrar mest till Nordeas så kallade finansierade utsläpp (dvs bankens Co2-utsläpp på investeringar och utlåning) är redo för förändring och har strategier och affärsmodeller som följer Parisavtalets mål. Alla 200 företag mäts därför var och ett på sex specifika parametrar, som tillsammans ger en förståelse för hur redo det enskilda företaget är för förändring.

– Först analyserar vi företagets klimatstrategi. Här förväntar vi oss att företaget publicerar både kortsiktiga och långsiktiga mål, som ligger i linje med den nödvändiga Co2-reduktionskurva som gäller för företagets sektor, säger Astrid Hvam Høgsted, som utvecklar de specifika kraven här nedan:

1. Vi förväntar oss att företaget självt har en Co2-neutral ambition 2050.
2. Vi förväntar oss att företaget har satt upp mål (både på kort och lång sikt), och att målen är tillräckligt ambitiösa: ju högre dina Co2-utsläpp idag, desto snabbare förväntas du minska dina utsläpp, allt annat lika. Våra förväntningar beror dock helt på vilken typ av verksamhet det handlar om. Inom elsektorn finns t.ex. redan tekniker som gör det möjligt att minska dess CO2-avtryck. Så här måste företagen vara snabbare än i cementsektorn, där det fortfarande finns många tekniska utmaningar.
3. Vi förväntar oss att företaget ska nå målen, vilket innebär att vi kommer att se en rejäl Co2-minskning som ligger i linje med de mål företaget satt upp.
4. Vi förväntar oss att företaget mäter och kommunicerar sina utsläpp över hela värdekedjan, så att de goda avsikterna med att vara Co2-neutral är bindande. Kravet på att mäta och kommunicera sina utsläpp gäller både vad företaget släpper ut i den egna produktionen, men också i värdekedjan, eftersom det är där några av de största utsläppen kan gömma sig. Om vi ​​tar Volvo som exempel, kostar det växthusgaser att tillverka en bil. Men växthusgasen det kostar att köra runt på bensin är betydligt större. Så därför kommer ett företag som Volvo att behöva redogöra för hur stora utsläpp av växthusgaser företaget står för genom att tillverka bilar som drivs med fossilt bränsle.
5. Vi vill se en tydlig strategi som beskriver hur företaget räknar med att nå sina mål: kommer det att göra genomgripande effektiviseringsprogram, investera i ny energibesparande teknik, sätta solceller på taket eller utveckla och sälja mer klimatvänliga produkter?
6. Vi vill se att företaget flyttar sina pengar i en riktning som är förenlig med att nå målen. Om vi ​​tar ett olje- och gasbolag som exempel, betyder det att om det fortsätter att investera i stora utvecklingsprojekt med fossila bränslen, som måste pågå i 20 år för att kunna löna sig, så stämmer inte kapitalallokeringen med målsättningen. Så vi vill se en gradvis utfasning av investeringar i fossilprojekten från företagets sida.

– När vi säger att vi utövar ett aktivt ägande betyder det att vi varje år för dialog med, ställer krav på och hjälper bolagen i vår portfölj, så att vi tillsammans kan säkerställa Co2-neutralitet senast 2050, säger Astrid Hvam Høgsted och tillägger:

– Vi är naturligtvis tålmodiga och uthålliga. Men om utvecklingen går för långsamt för ett företag kan det innebära att vi inte längre vill investera i det.