De mänskliga rättigheterna är universella och de omfattar alla människor, oavsett nationalitet, ursprung, religion, språk eller andra förhållanden. De tillkom för mer än 70 år sedan när FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Enskilda länder och företag förväntas respektera den internationella människorätten. Dessutom har företag, enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, en skyldighet att kontrollera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
Magdalena Kettis från Nordeas team för aktivt ägarskap, du har arbetat med mänskliga rättigheter i många år. Hur skulle du beskriva den här utvecklingen?
Vi märker i våra företagsdialoger att allt fler företag inser att de behöver arbeta med mänskliga rättigheter och göra åtaganden i förhållande till dessa. Det förekommer också allt fler branschinitiativ för de mänskliga rättigheterna.
Men vi har också märkt att några av de största företagen i världen faktiskt inte hanterar arbetet med mänskliga rättigheter särskilt bra. Den senaste utvärderingen av Corporate Human Rights Benchmark (CHRB) som publicerades i november 2022 visar att de flesta företag som bedömts sedan den första utgåvan 2017 har förbättrat sina poäng. Men 82 procent av företagen får fortfarande under 30 procent i bedömningen.
Nya lagkrav gällande mänskliga rättigheter skulle sannolikt hjälpa till. År 2021 undertecknade vi, tillsammans med 93 andra kapitalförvaltare, Investor Statement in Support of Mandated Human Rights and Environmental Due Diligence in the European Union, ett uttalande till stöd för lagstiftning i fråga om tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter och miljöhänsyn inom EU.
Vi anser att en EU-lag om tillbörlig aktsamhet som håller företag ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och miljöskador i hela leveranskedjan skapar lika förutsättningar och sporrar företagen att arbeta med mänskliga rättigheter.
I februari 2022 antog Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. I september 2022 lade kommissionen fram ett lagförslag om förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete.
Hur bedöms och mäts människorättsfrågor?
Att mänskliga rättigheter respekteras kan mätas och har mätts på olika sätt.
Alla fonder som förvaltas av Nordea omfattas av normbaserade kontroller där vi försöker hitta företag som befaras bryta mot internationell rätt och normer för bland annat mänskliga rättigheter. Om ett företag fastnar i den här kontrollen gör vi en intern utvärdering av företaget och det som skett.
Vi använder också Corporate Human Rights Benchmark när vi bedömer och följer upp företagens utveckling i arbetet med människorättsfrågor. Vi har sedan 2017 ett samarbete med andra kapitalförvaltare där vi utgår från Corporate Human Rights Benchmarks rapport.
Dessutom har vi tillgång till World Benchmarking Alliances index som visar hur världens tusen mest inflytelserika företag bidrar till samhällsutvecklingen i världen och till FN:s hållbarhetsmål. I undersökningen bedöms bland annat företagens arbete med att involvera berörda parter och bidra till en rättvis omställning.
Varför är detta viktigt i samband med kapitalförvaltning?
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan medföra stora risker för ett företag, med direkta konsekvenser för verksamheten och företagets värde. Lokala nyheter har i allt högre grad blivit globala nyheter, och konsumenter vill inte köpa produkter som tillverkats med tvångsarbete och under bristfälliga arbetsvillkor. Detsamma gäller för kapitalförvaltning.
Företag som inte respekterar de mänskliga rättigheterna löper också större risk för skadat anseende och sanktioner till följd av detta.
"Konsumenter (...) vill inte köpa produkter som har producerats genom tvångsarbete eller under dåliga arbetsförhållanden. Detsamma gäller investeringar"
Hur kan kapitalförvaltare påverka företagens inställning till mänskliga rättigheter?
Som kapitalförvaltare förväntar vi oss så klart att företagen följer internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter. Samtidigt vill vi att både företagen vi investerar i och deras underleverantörer aktivt arbetar med att hantera och förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Som ägare i ett företag har vi möjlighet att påverka detta direkt. Vi kan emellertid inte bara tala om vilka förväntningar vi har och sedan räkna med att företagen lever upp till dessa – vi måste också säkerställa att de sätter upp mätbara mål och vidtar konkreta åtgärder för att nå dem.
Dessutom samarbetar vi med andra investerare i olika forum och initiativ såsom Investor Alliance for Human Rights.
Kan du ge ett exempel på ett företag som ni har arbetat med?
Självklart.
Vi har till exempel fört samtal med Tesla, både enskilt och tillsammans med andra investerare. Även om elfordon i sig bidrar till en koldioxidfri ekonomi, så kan det bland företagen som ingår i leveranskedjan finnas miljö- och människorättsproblem såsom dåliga arbetsvillkor, barnarbete i koboltgruvor, vattenföroreningar och skogsskövling.
Vi för dialog med Tesla om mänskliga rättigheter
Tesla är ett intressant och utmanande företag sett ur ett ESG-perspektiv. Vårt engagemang för påverkan i Tesla sker genom dialog på egen hand och i samarbete med andra kapitalförvaltare. Eldrivna fordon är viktiga för omställningen till en koldioxidfri ekonomi – en omställning som Nordea stödjer och vill driva på.
Läs mer