Investera i den gröna omställningen

Nordea Climate Transition Engagement är en fond med hållbart fokus. Men den här fonden sticker ut från de traditionella klimatfonderna eller ESG-fonderna. De flesta fonder som marknadsförs som hållbara investerar i bolag som ligger i framkant när det gäller att hantera frågor som rör miljö och socialt ansvar eller utesluter vissa sektorer som anses skadliga för människa eller klimat. Andra fonder väljer ut och investerar i bolag vars produkter erbjuder lösningar på våra utmaningar, exempelvis solceller eller miljövänligt gödsel.

I vår fond Nordea Climate Transition Engagement ligger fokus helt på att genom dialog försöka påverka bolag som har ett stort behov av, men också god möjlighet till, omställning. Vi vill hjälpa dem att uppnå det som krävs för att passa in i ett mer koldioxidsnålt samhälle. Vi gör det för att genom att samarbeta med dessa bolag så ser vi potential till god avkastning men också för att det kan göra skillnad för vårt klimat.

Vad är det för skillnad mellan denna fond och andra mer traditionella klimatfonder?

– Många fonder med klimatfokus investerar i bolag som är bra på att hantera dessa frågor, kanske arbetar med lösningar på de utmaningar vi står inför. I förvaltningen för Climate Transition Engagement fokuserar vi på bolag som har ett stort arbete kvar, de som släpar efter i klimatomställningen, säger Alexandra Christiansen.

– Det vi har sett nu under några år är att många investerare har haft fokus på att göra hållbara investeringar och därmed också velat investera i bolag med låga koldioxidavtryck, fortsätter hon. Baksidan av detta är att många investerare har valt bort investeringar i hela branscher som på grund av sin verksamhet har ett högt koldioxidavtryck. Vi tror att det finns en potential i att leta efter de bolag som har blivit bortvalda bara för att de är i en bransch med stora utmaningar när det gäller klimatpåverkan men som faktiskt har en viktig roll i omställningen till en grön ekonomi.

– Eftersom vi riktar in oss på bolag har blivit bortvalda av många investerare på grund av den miljörisk som de bär med sig, så får portföljen en ganska stor andel av så kallade värdeaktier också kallat valueaktier, säger Alexandra Christiansen. (Läs artikeln Valueaktier – vad är det?)

Hur ska investeringar i dessa bolag kunna generera avkastning?

Målet är att minska den hållbarhetsrisk som dessa bolag bär med sig vilket i sin tur har lett till en överdrivet negativ värdering.

– Vi tror att om vi kan få fram en bra dialog mellan oss och bolagsledningen till ett sådant bolag så kan det leda till en positiv hållbar utveckling för bolagens verksamhet. En utveckling som vi också tror kan uppskattas av marknaden och leda till att våra investeringar ökar i värde, säger Alexandra Christiansen.

– Om vårt samarbete med dessa bolag blir lyckosamma och vi kan hjälpa dem med en effektiv strategi så kan detta dessutom bidra till en verklig minskning av utsläpp och miljöpåverkan, fortsätter hon.

Hur hittar ni bolagen?

För att hitta bolag som passar in i fondens strategi används en så kallad Materiality Map skapad av organisationen Sustainability Accounting Standards Board. Här kartläggs sektorer utifrån deras utmaningar inom hållbarhetsområdet.

– När vi tittar på denna kartläggning så ser vi ett ganska brett spektrum av sektorer som har en reell miljöpåverkan. Vi hittar som väntat industrisektorn med sina stora koldioxidutsläpp men även finans och konsumentvaror finns med i kartläggningen, säger Alexandra Christiansen.

Hur kan ni hjälpa bolagen att ställa om till en grön ekonomi?

En av grundpelarna för strategin är dialogen som teamet bakom fonden kan bygga upp tillsammans med bolagen.

– Vi tittar på bolagens förutsättningar till att förändra sin verksamhet och, inte minst, vilja att förändras. Vi söker bolagsledningar som är öppna för samarbete och branscher som kommer att ha en nyckelroll i en framtida grön ekonomi, men som har en bit kvar att gå. Det är dem vi ska stötta. Så som stål och cement till exempel, två utsläppstunga industrier som ändå har goda förutsättningar att förändras då det finns en mängd lösningar för en mer hållbar produktion. Och dessa bolag har en viktig roll i en grön ekonomi, utan stål och cement kan vi inte bygga vindkraftverk exempelvis, säger Elin Noring.

– Det är ok att investera i det som vi kallar green darlings, alltså de bolag som redan är hållbara och har ett väl utvecklat arbetssätt när det gäller sin egen miljöpåverkan. Det är viktigt att kapital går till de bolag som redan gör ett bra jobb inom dessa frågor. Men om du på riktigt vill bidra till att vi når de globala målsättningarna om lägre koldioxidutsläpp så är det den här typen sektorer som du ska försöka påverka till förändring, säger Elin Noring.

– Som kapitalförvaltare tar vi förstås en risk när vi investerar i dessa bolag. Vi har själva en målsättning om netto-noll utsläpp i våra portföljer. Men vi tycker ändå att det i ett långsiktigt perspektiv är rätt att göra denna typ av investeringar som kan göra stor nytta, avslutar hon.

Tänk på att

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att placera i fonder innebär en risk eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Faktablad, informationsbroschyrer, hel-och halvårsrapporter samt fondbestämmelser finns på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.

Nordea Climate Transition Engagement förvaltas av Nordea Investment Funds S.A.

Denna artikel är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut. Innehållet på sidan utgör därför inte individuell rådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden eller lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Mottagaren av informationen på sidan bör vara uppmärksam på uttalanden om framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet och rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med det material som bedöms som nödvändigt.