Framtidens städer suger upp vattnet som svampar

När temperaturen stiger blir vintrar och somrar blötare med allt fler kraftiga regnskurar. Atmosfären blir varmare och eftersom varm luft kan innehålla mer vattenånga, resulterar det i ökad nederbörd. Det kan i sin tur orsaka översvämningar – inte minst eftersom våra avloppssystem inte är konstruerade för att klara av att hantera de kraftiga regnen. Samtidigt har vi belagt stora delar av våra städer med asfalt och sten- och betongplattor som hindrar vattnet från att rinna ner i marken.

– Det enda som är säkert med vatten är att det rinner nedåt. Och därför kan ett skyfall där det faller 15 millimeter regn på en halvtimme, göra att låglänta områden i en stad kan få översvämningar på upp till en meter – speciellt om vattnet inte kan rinna undan naturligt, säger Lars Juul Hansen, chefrådgivare på arkitektur- och teknikkonsulten Sweco.

Parallellt medför den globala uppvärmningen att havsnivåerna stiger. Det beror dels på att vattnet expanderar i takt med att havstemperaturen ökar, dels på att is på land smälter och sedan rinner ut i haven.

Svampstäder skyddar mot översvämningar

En lösning kan vara att utforma våra städer som absorberande svampar – så kallade svampstäder. Det handlar om att skapa städer som är utformade för att bättre kunna hantera stora mängder vatten i syfte att skydda mot översvämningar, förhindra föroreningar och göra det möjligt att återanvända regnvatten. 

Det är för dyrt att tillverka avloppsrör som i alla lägen kan leda bort det kraftiga regnet från ett skyfall. Därför måste skyfallen hanteras på ytan. I rapporten Urban Insight beskriver experter från Sweco tre strategier för att uforma en stad att fungera som en svamp: att återta utrymme för vatten i städer, att återinföra naturen i städer samt att minska, återanvända och säkerställa högsta möjliga rening av regnvattnet.

– Det behövs en större balans, och det är vad en svampstad kan göra: Att återföra ett område till sitt naturliga tillstånd, där vi dränerar vatten när det finns behov, sipprar in vatten i grundvattnet när det är möjligt och renar vattnet längs vägen, säger Lars Juul Hansen.

Jord och växter renar vattnet

Tyvärr är regnvatten inte rent när det träffar marken. En död fågel kan ligga på asfalten, det kan finnas rester av tungmetaller från bilarnas bromsar. Däremot är jorden utmärkt för att rena vattnet, speciellt om det finns växter ovanpå. Och därför är det vettigt att leda vattnet till gräsmattor eller perennbäddar, där vattnet rinner igenom och filtreras – snarare än att förskansa ytan med stora parkeringsplatser eller plattsättning.

– Om vi ​​återinför naturen i staden med fler blommande växter i regnvattenbäddar och träd längs vägarna, får insekterna mat att äta, den biologiska mångfalden ökar, och det blir skugga för bilarna och avdunstning från träden, vilket kyler ner staden. Samtidigt håller växtligheten kvar vattnet tills det finns tillräckligt med kapacitet i avloppssystemet. På så sätt slipper vi översvämningar av källare, cykelvägar och vägar, säger Lars Juul Hansen.

Han hoppas att vi i framtiden ska skapa städer som är klimatrobusta, snarare än att låta oss styras av kortsiktiga vinstönskningar, som ofta leder till många bostäder på liten yta. Något som i sin tur innebär fler ytor täckta med betong, plattor eller asfalt.

– Att återställa en del av det naturliga vattnets kretslopp är viktigt för att minska, återanvända och säkerställa högsta möjliga rening av regnvatten. Om vi enbart samlar upp vattnet bildas det till exempel inte något grundvatten under städerna – och vad ska vi i så fall dricka?

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att placera i fonder innebär en risk eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Faktablad, informationsbroschyrer, hel-och halvårsrapporter samt fondbestämmelser finns på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.

Nordeas fonder förvaltas av Nordea Funds Ab och Nordea Investment Funds S.A.