Dialog för att sänka läkemedelspriserna

Den globala läkemedelsindustrin tjänar enorma summor pengar på att förse oss med läkemedel.

Enligt en granskning av analysbyrån Fierce Pharma var vinsten för de tio mest lönsamma läkemedelsbolagen 2021 totalt 146,05 miljarder dollar – det vill säga cirka 1,5 biljoner SEK. Samma år var de svenska sjukvårdskostnaderna cirka 102 miljarder SEK - det vill säga inkomsterna från de 10 största läkemedelsföretagen kunde ha täckt kostnaderna för den svenska sjukvården nästan 15 gånger.

– Vi anser att det måste finnas en balans mellan företagens vinstjakt och läkemedelspriser så att tillräckligt många har råd med läkemedel. Det måste finnas en social balans, säger ESG-analytikern Serena Tan.

Utgifter som har blivit enorma

Även i Danmark har det varit en het debatt om hur sjukvårdens pengar ska fördelas. Är det till exempel vettigt att Novo Nordisks fetmaläkemedel, som har drivit in otroligt mycket pengar, ges till alla som vill ha det, när andra läkemedel måste prioriteras? Danska Novo Nordisk gjorde sin största vinst någonsin förra året på närmre 156 miljarder SEK.

Läkemedel blir dyrare och konsumtionen av dem ökar över hela världen. Enligt statistik var omsättningen för den globala läkemedelsindustrin år 2002 427,6 miljarder dollar och 20 år senare hade siffran ökat med över 1000 miljarder dollar till ett belopp på 1 482 miljarder dollar.

Uppmärksamhet på ESG

ESG-förkortningen kommer från de engelska termerna environment, social och governance, alltså miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. På Nordea är en ESG-analytikers uppgift att utvärdera aspekter relaterade till dessa frågor.

Serena Tan, som fokuserar på ansvar inom läkemedels- och teknikindustrin, är en av 22 ESG-analytiker på Nordea. Hon arbetar med att utvärdera ESG-aspekter hos de företag som Nordeas fonder investerar i. Hon för diskussioner med globala läkemedelsföretag och utvärderar hur väl företagen klarar sig inom dessa tre viktiga områden.

Allt färre har tillgång till mediciner

De flesta av de dialoger som ESG-analytiker har med företag är relaterade till miljö- och klimatfrågor. År 2022 hölls 994 dialoger med företag varav ungefär hälften av dem fokuserade på miljö eller klimat, och bara 22 procent på samhälle och människor. Men det sker nu dialoger med fem stora läkemedelsbolag och de fokuserar på sociala aspekter, där den dialogen med Merck har kommit längst.

– Vi anser att det måste finnas en balans mellan ett företags eller branschs resultat och priserna på produkterna. Priserna på läkemedel världen över har stigit mer än reallönerna. Det gör att allt färre får tillgång till läkemedel. Det är ingen hållbar utveckling, säger ESG-analytikern Serena Tan.

Investeringar på nästan tre biljoner

Hösten 2023 kontaktade Serena Tan och hennes kollegor fem globala läkemedelsföretag. När ESG-analytikerna förklarar att de vill föra en dialog med företagen brukar det lyssnas noga hos företagens ledningar. För det tas på allvar när en bank som investerar nästan tre biljoner SEK åt sina kunder - och därmed har betydande ägarandelar i bolagen - tar upp ESG-frågor.

– Merck var väldigt snabb med att svara på våra inledande frågor, som handlade om att skapa mer transparens i deras finansiella rapportering. Vi upplever att läkemedelsföretagen är väldigt noga med sina siffror, så att konkurrenterna inte kan få insikt. Det råder till exempel stor sekretess kring försäljning och priser i olika delar av världen. Vi skulle väldigt gärna vilja veta de siffrorna för att kunna bedöma S:et i ESG, det vill säga den sociala aspekten av hur många medborgare som faktiskt har råd att köpa företagets läkemedel, säger Serena Tan.

Välgörenhet eller strävan efter vinst?

Många läkemedelsföretag gillar att skriva om sitt sociala ansvar och särskilt skriva om hur deras läkemedel hjälper många människor. De flesta av dem har exempelvis också olika typer av program som ska hjälpa personer att få tillgång till medicinen. Det gäller även Merck som har hjälpprogram i USA där fattiga amerikaner kan få gratis mediciner från företaget.

– Utmaningen är att vi inte får konkreta siffror från biståndsprogram. När företag pratar om sina program låter det som de har haft en betydande inverkan, men i verkligheten kan deras antal och effekt vara liten jämfört med helheten. Är programmen bara lite välgörenhet här och där? Det vet vi inte, och därför har vi bett Merck om exakta siffror på programmen, konstaterar Serena Tan.

Ansvarsfull på lång sikt

ESG-analytiker har också bett Merck att öppna upp om sin prisstrategi. I USA måste läkemedelsföretag publicera en Price Action Transparency Report som förklarar prisutvecklingen på deras produkter. Nordeas ESG-analytiker har bett Merck att överväga att publicera rapporten även i andra delar av världen.

– Rapporten skulle göra det mycket lättare att utvärdera företagets sociala ansvar och det är något vi även kommer att diskutera med andra företag som valts ut för dialogen, säger Serena Tan.

Det är kanske lite ovanligt att en investerare frågar sig om ett företag prissätter sina produkter för dyrt och gör för mycket vinst. Det är därför vi frågade Serena Tan varför detta görs.

– Vi är säkra på att om ett företag tar ESG-frågor på allvar kommer dess sociala ställning att bli mer stabil. För oss innebär det att bolaget är mer ansvarsfullt och att det har förutsättningar att erbjuda sina investerare en bra avkastning även på längre sikt.