Tillgång till aktuell, korrekt och användbar information gällande väsentliga ESG-risker (miljö, sociala och styrningsrelaterade) är avgörande för en ansvarsfull investerare och vi förväntar oss att företag redovisar sådan information i sin offentliga rapportering.
När information inte finns tillgänglig försöker vi åtgärda bristen på transparens genom aktivt ägande. Våra verktyg för aktivt ägande inkluderar dialog med företag, genom individuella eller gemensamma samtal, och användning av vår rösträtt. Vi kan också genomföra fältbesök till företagens anläggningar eller verksamhetsområden eller beställa undersökningar på plats från expertorganisationer. Vi samarbetar ofta med andra intressenter och initierar eller ansluter oss till tematiska initiativ.
Magdalena Kettis
Head of Thematic Engagement
Vikten av lagkrav och standarder
Ett sådant initiativ är det flerpartsinitiativ som kallas Corporate Human Rights Benchmark (CHRB), som Nordea anslöt sig till 2016. På den tiden var tillgången till information om hur företag hanterade mänskliga rättigheter mycket begränsad och jämförbara data praktiskt taget obefintliga. För att åtgärda bristen på data och transparens utvecklades CHRB som ett användbart verktyg för alla intressenter och för att förse investerare med jämförbara data insamlade på ett systematiskt sätt.
Nu finns det lagkrav på företagens due diligence, eller genomlysning, gällande mänskliga rättigheter som kommer att bidra till att förbättra tillgängligheten och kvaliteten på data om mänskliga rättigheter. CHRB står dock fortfarande som den bästa standarden för att mäta företags prestationer inom mänskliga rättigheter och används av investerare såväl som många andra intressenter, inklusive regeringar.
Majoriteten av företagen har gjort framsteg
Nordea spelade en viktig roll i denna utveckling, som en stor finansiär och även som medlem i styrkommittén. Under denna tid producerade CHRB fem utgåvor med djupgående data om företags praxis gällande mänskliga rättigheter inom fem högriskbranscher – livsmedel och jordbruksprodukter, information och kommunikationsteknik och biltillverkning, kläder och utvinningsindustrin – och om 244 av världens största företag från 2018 till 2023. CHRB:s indikatorer är grundade i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) och andra internationella standarder för mänskliga rättigheter. År 2020 integrerades CHRB med World Benchmarking Alliance och dess kärnindikatorer för mänskliga rättigheter är nu integrerade i WBA Social Benchmark som omfattar 2000 företag.
Hösten 2024, efter sju år och fem utgåvor av jämförelser, genomfördes en omfattande översyn av Corporate Human Rights Benchmark. Översynen visade att även om framstegen varierar mellan sektorer och teman, har 64 % av företagen gjort framsteg i sitt arbete med mänskliga rättigheter under de senaste fem åren.
...64 % av företagen har gjort framsteg i sitt arbete med mänskliga rättigheter under de senaste fem åren.
Engagegemang i högriskbranscher
Nordea har också varit en ledande investerare i ett samarbetsprojekt som riktar sig mot företag med mycket dåliga resultat inom due diligence för mänskliga rättigheter och som får noll poäng på due diligence för mänskliga rättigheter i CHRB:s bedömningar. Detta engagemang har samordnats av Investor Alliance for Human Rights (IAHR), med över 200 deltagande investerare. Förbättringar har varit mer märkbara för de företag som aktivt engagerats av investerare och inom bil- och IKT-sektorn.
CHRB:s bedömning 2023 rankade 110 av världens största kläd- och utvinningsföretag baserat på deras prestationer inom mänskliga rättigheter. För många av dessa företag var det femte gången de jämfördes. En av de viktigaste slutsatserna var att många företag har gjort betydande förbättringar i sin redovisning och praxis gällande mänskliga rättigheter, 70 % av företagen gör framsteg och 12 företag — Amazon, ENEOS, Heidelberg Materials, Hermes, LPP, NLMK Group, Nornickel, OMV, Puma, Ralph Lauren, UltraTech Cement, Wesfarmers — har gjort stora förbättringar.
Teknik och mänskliga rättigheter
IAHR samordnar också andra viktiga engagemang som vi är en del av, såsom engagemanget för teknik och mänskliga rättigheter. Inom denna grupp fokuserar vi på digitala rättighetsrisker, vilket inkluderar integritet, yttrandefrihet, demokrati och säkerhet, arbetstagarrättigheter och barns säkerhet online. 175 investerare (som representerar över 9 biljoner dollar i tillgångar) har lagt fram sina förväntningar på teknikföretag att respektera sina användares mänskliga rättigheter online, inklusive att ta ansvar för skador som härrör från algoritmer och riktad reklam. Barns säkerhet online är också fokus för ett svenskt investerarengagemang som vi är involverade i, riktat mot svenska företag, med stöd av UNICEF.
Vi driver på i dialog med jättarna
CHRB:s bedömningar och företagspoäng används också i våra pågående dialoger med några mycket stora företag om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter.
Starbucks
Ett framgångsrikt exempel är Starbucks. Företaget har varit inblandat i olika arbetstvister med personal i USA och företagets åtaganden om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Vi har haft flera möten med företaget och har använt vår rösträtt för att stödja aktieägarförslag som begär förbättrad redovisning och prestationer gällande arbetstagarrättigheter och röstat mot styrelseledamöter. År 2024 nådde Starbucks äntligen en överenskommelse med fackföreningarna om att inleda diskussioner om ett ramverk utformat för att uppnå kollektivavtal och rättvisa processer för facklig organisering. Även om processen fortfarande pågår, berättar företaget för oss att de förblir engagerade.
Arbetstagarrättigheter i Amazon, Alphabet och Tesla
Tre andra exempel på pågående dialoger om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter är Amazon, Alphabet och Tesla. Eftersom dessa företag gör långsamma framsteg trappade vi upp våra engagemangsinsatser 2024. På Amazon lämnade vi in ett aktieägarförslag på nytt som vi också lämnade in förra året – där vi ber styrelsen att beställa en oberoende tredjepartsbedömning av Amazons efterlevnad av sitt uttalade åtagande om arbetstagarnas föreningsfrihet och kollektiva förhandlingsrättigheter. Förslaget fick 31,8 % stöd förra året, vilket är ett mycket bra resultat.
På Alphabet (Google) medundertecknade vi ett investerarbrev till Alphabets styrelse där vi ber styrelsen att agera på ett aktieägarförslag som vi stödde förra året. Förslaget bad styrelsen att publicera en oberoende tredjepartsbedömning av konsekvenserna för mänskliga rättigheter och de faktiska och potentiella effekterna av Googles AI-drivna riktade annonspolicyer och -praxis.
Tesla har i många år misslyckats med att respektera fackliga rättigheter i USA. År 2023 gick Teslaarbetare i Sverige i strejk eftersom företaget inte ville teckna kollektivavtal för sina arbetare – den typiska arbetsmarknadsmodellen i Sverige. För att trappa upp vår pågående dialog med Tesla var vi delaktiga i inlämnadet av en aktieägarresolution om arbetstagares rättigheter och rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar vid Teslas årsstämma 2025.
Ansvarsfull utvinning av kobolt
En annan fråga vi har tagit upp i vår dialog med Tesla är ansvarsfull anskaffning av kobolt. Nyckeln till elbilsteknologin är batteriet, som innehåller ett antal olika mineraler, inklusive kobolt. För att förbättra vår förståelse av industriell utvinning av kobolt i Demokratiska republiken Kongo beställde vi en fältstudie från brittiska RAID (Rights and Accountability in Development). Forskningen publicerades 2021: "The Road to Ruin? Electric vehicles and workers' rights abuses at DR Congo's industrial cobalt mines". Vi har delat och diskuterat rapporten med Tesla.
Efterfrågan på kobolt och andra kritiska mineraler kommer att öka dramatiskt med övergången till en koldioxidsnål ekonomi och detsamma gäller miljö- och människorättsutmaningarna. Vi tror att vi genom ägarstyrning kan spela en konstruktiv roll i utvecklingen av en gruvsektor som möter samhällets och företagens behov på ett ansvarsfullt sätt.
En fonds historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens faktablad och informationsbroschyr/prospekt, samt gärna kontakta Nordea innan du börjar spara i en fond.
