40 år av ränteförvaltning – så har marknaden utvecklats

Både Anette Eineljung och Per-Erik Grahn startade sina karriärer inom ränteförvaltning under 80-talet, Anette i dåvarande Föreningssparbanken och Per-Erik i SEB. I tidigt 2000-tal började de båda i Nordeas ränteförvaltning men är nu redo för pension. Under karriären har de sett Riksbankens styrränta variera, från rekordhöga nivån på 500 procent år 92 till det rekordlåga – 0,50 procent under 2015.

Före 1992 hade Sverige en fast växelkurs. Under tidigt 1990-tal rådde kraftig internationell lågkonjunktur. Sverige var dåligt förberett för den internationella konjunkturnedgången och valutastormarna som följde efter den tyska återföreningen. Konkurrenskraften var kraftigt nedsatt och det finansiella systemet i gungning. Den svenska kronan drabbades av återkommande spekulationsvågor.

Tidigt på hösten 1992 försökte Riksbanken och regeringen stoppa valutautflödet för att hålla den fasta växelkursen stadig. Efter flera räntehöjningar under en veckas tid, i ett sista försök att stoppa utflödet, höjde Riksbanken den 16 september 1992 styrräntan till 500 procent. Efter denna kris släpptes Sveriges fasta växelkurs och den svenska kronan tilläts flyta.

Den allt lägre inflationstakten ledde till en rad sänkningar av styrräntan under 2010-talet. I februari 2015 blev styrräntan för första gången negativ. Riksbanken började också köpa statsobligationer för att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin.

– Den långa erfarenheten från olika marknadsutvecklingar har gett oss en solid grund och ett sunt förhållningssätt till riskhantering. Men krisen 2008, som bland annat utlöstes av att Lehman Brothers gick i konkurs, var den överlägset största finansiella krisen under vår tid i Nordea. Förtroende för vår investeringsprocess, skickliga teammedlemmar och en sund inställning till risk hjälpte oss att hantera oron under en mycket turbulent period säger Anette Eineljung.

Även om investeringsprocessen hållit sig stabil så har mycket av arbetet runt omkring ändrats för ränteteamet.

– Det som framförallt ändrats under åren är att delar av vårt administrativa arbete kring exempelvis värdering har automatiserats. Det har underlättat mycket. Å andra sidan är det större fokus i hela branschen på riskhantering och regelefterlevnad. Det tror vi är bra för kunden i slutändan och något som växt fram efter de olika kriserna, säger Per-Erik Grahn.

Räntefonder lika viktiga då som nu

Något som inte ändrats på 40 år är räntefondernas viktiga roll i en sparportfölj. Normalt sett så rör sig räntemarknaden och aktiemarknaden olika och kan väga upp och kan till viss del kompensera varandras upp och nedgångar i olika marknadsklimat.

– Man brukar säga att räntefonder kan fungera som en stötdämpare när aktiemarknaden faller. Att ha räntefonder i sin sparportfölj är alltså ett sätt att sprida risken. Det är lika viktigt nu, som för 40 år sedan, säger Per-Erik.

Hur stor andel räntefonder du ska ha av din totala sparportfölj beror på din generella ekonomiska situation, vilken risknivå du själv känner dig bekväm med och hur lång tid det är kvar till dess att du kan tänkas behöva pengarna.

Om du ska spara på lång sikt kan du ta större risk, exempelvis med en större portion aktier än räntor, och tvärtom om du behöver pengarna snart. För någon som sparar till pensionen kan det alltså vara bra att fördela om så att du har mer och mer ränteinvesteringar i din portfölj ju närmare du kommer din pensionsdag. Allt detta kan du få hjälp med både genom digital och personlig rådgivning.

Nya typer av räntefonder

Precis som på aktiemarknaden så har utbudet av fonder växt enormt under åren och många olika typer av ränteinvesteringar och räntefonder har dykt upp. Ett exempel på detta är gröna och sociala obligationer.

Gröna och sociala obligationer är vanliga obligationer utgivna av traditionella emittenter så som företag, kommuner eller stater, men de pengar som lånas upp ska vara öronmärkta och gå till ett särskilt miljöprojekt eller socialt projekt. Det kan vara uppbyggnad av hållbar infrastruktur eller projekt med målet att fler får tillgång till läkemedel. 

– Under åren har den här typen av investeringar tagit allt större plats i de flesta av de räntefonder som vi förvaltar. Syftet med våra investeringar är alltid att skapa god avkastning till våra andelsägare, så är det även för investeringar i gröna eller sociala obligationer, med här går pengarna samtidigt till något bra, menar Anette.

Teamet köpte den första gröna obligationen år 2007, utgiven av Europeiska Investeringsbanken. Idag utgör gröna obligationer mellan cirka 6 till 21 procent av ränteteamets totala förvaltade kapital, beroende på utbud och investeringsmöjligheter.

Ett vinnande team

Både Anette och Per-Erik är överens om att det som de kommer sakna mest är sina kollegor. Och visst har de ingått i ett vinnande team. Inte bara för att de verkar ha haft otroligt trevligt men också för att teamet vunnit flertalet priser, bland annat utmärkelsen Bästa räntehus vid Morningstar Awards 2021.

Nu är det dags att lämna över stafettpinnen till övriga kollegor i det svenska ränteteamet, och ny chef blir Jerk Matero.

– Många av oss har arbetat tillsammans under många år och vi har så många duktiga kollegor i gänget så det var ingen stor sak att lämna över även om det känns vemodigt, säger Anette.

Per-Erik avslutar med några visdomsord kring vad som är nyckeln till en framgångsrik karriär.

– Jag tror att det är viktigt att hitta ett jobb som gör att du njuter av att gå till jobbet var dag. Var snäll mot alla dina kollegor. Och slutligen, jobba hårt men också smart.