Världsekonomin växte med tre procent under 2024, vilket var i linje med förväntningarna som fanns. USA överraskade positivt med en uppskattad BNP-tillväxt på 2,7 procent, tack vare stark konsumtion. Hög sysselsättning, löneökningar som översteg inflationen och stigande värden på tillgångar stärkte konsumenternas köpkraft.
Dessutom satte president Joe Bidens omfattande stödprogram fart på investeringar i grön teknik, halvledarproduktion och infrastruktur. Den starka ekonomiska tillväxten avspeglades positivt på företagsnivå. Vinsttillväxten stärktes och spred sig till fler branscher under årets gång.
Inflationen, som drivits upp av coronakrisen och kriget i Ukraina, sjönk till under tre procent i både Europa och USA i början av 2024. Centralbankernas inflationsmål på två procent nåddes dock inte under året men de höga realräntorna möjliggjorde ändå räntesänkningar. Den europeiska centralbanken sänkte styrräntan för första gången i juni, och den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, följde efter i september. Räntesänkningarna fortsatte i jämn takt, men vid årets slut låg räntorna fortfarande på nivåer som bromsade den ekonomiska tillväxten, 3 procent i Europa och 4,5 procent i USA.
Allt fler investerade på den amerikanska aktiemarknaden under året, vilket återspeglades i positiv prisutveckling. Fonder med fokus på Nordamerika var bland Nordeas bäst presterande under 2024. Nordea North American Enhanced toppade listan med en imponerande avkastning på 35 procent. Även globala aktiefonder, med stor vikt mot Nordamerika, uppvisade utmärkta resultat. Nordea Global Enhanced gav 31 procent under 2024.
Även om tillväxtbolag, särskilt de största teknikjättarna eller "the magnificent 7" (Apple, Nvidia, Microsoft, Alphabet, Amazon, Meta och Tesla) toppade avkastningslistan, var utdelningsfokuserade fonder som Nordea North America Dividend inte långt efter med en utmärkt avkastning på 29 procent.
Trögare i Europa
Den ekonomiska tillväxten i Europa var svagare än väntat och hamnade under en procent. Tysklands ekonomi, som är Europas största, balanserade på randen till recession då den industriella återhämtningen dröjde. Landets stora utmaning är bilindustrin, där övergången från förbränningsmotorer till elbilar har gått långsamt på grund av svag efterfrågan och kinesisk konkurrens. Tillväxten var starkare i Sydeuropa på grund av turismen som fortsatte att återhämta sig efter coronakrisen. Sammantaget var vinstutvecklingen för europeiska företag sämre, och börsuppgången var inte lika stor som i USA. Men trots att de europeiska aktiemarknaderna inte gick lika bra som andra, var avkastningen ändå i linje med det långsiktiga genomsnittet.
Generellt klarade sig de nordiska länderna något bättre, men växte långsammare än Europa i genomsnitt. Bland fonderna presterade Nordea Småbolagsfond Norden bäst med en avkastning på knappt 10 procent.
Spridning på tillväxtmarknader
Tillväxtmarknadernas börser gav en relativt god avkastning på 15 procent, men skillnaderna mellan länderna var stora. Bland fonderna presterade Nordea Indienfond bäst med en avkastning på 26 procent, tätt följd av Nordea Kinafond med 25 procents värdeökning. Indienfonden överträffade dock sitt jämförelseindex med cirka 4 procentenheter, medan Kinafonden underpresterade med ungefär lika mycket.
Kina hade fortsatta problem med sin fastighetsmarknad, vilket gjorde att folk var oroliga och konsumerade mindre. Under hösten presenterade den kinesiska ledningen flera stimulansåtgärder för att stabilisera landets fastighetsmarknad och minska skulder hos lokala myndigheter. När nyheterna kom, blev investerare positiva och aktiekurserna steg med tiotals procent i september-oktober, men föll tillbaka något mot slutet av året.
I Latinamerikas stora ekonomier, Brasilien och Mexiko, föll aktiekurserna kraftigt och valutorna försvagades på grund av politisk osäkerhet. Donald Trumps valseger är särskilt oroande för Mexiko, eftersom nästan 80 procent av landets export går till USA, och Trump har hotat med kraftiga tullar på mexikanska produkter. Det stora undantaget i Latinamerika var Argentina, där ekonomiliberalismens förespråkare Javier Milei inspirerade till tresiffriga börsuppgångar.
Företagsobligationer utvecklades positivt
Avkastningen på ränteinvesteringar var överlag god. Företagsobligationer med hög kreditvärdighet i Europa gav strax under 5 procent, och obligationer med lägre kreditbetyg ännu mer.
Företagskonkurserna förblev få, vilket gjorde att risken för att låna ut pengar till företag minskade. Med minskade marginaler så förbättras avkastningen för obligationer. Vid årets slut var kreditriskmarginalerna ganska låga jämfört med tidigare år, vilket innebär att de troligen inte kommer att minska mycket mer framöver. Även globala företagsobligationer gynnades av den ekonomiska utvecklingen.
Det stora undantaget i Latinamerika var Argentina, där ekonomiliberalismens förespråkare Javier Milei inspirerade till tresiffriga börsuppgångar.
Statsobligationer led av ränterörelser
På grund av att långa räntor steg gav statsobligationer en sämre avkastning än företagsobligationer. De långa räntorna svängde fram och tillbaka under året men slutade nära årets högsta nivåer. I början av året verkade det fortfarande sannolikt att de långsiktiga räntorna skulle falla under året. Dels i takt med att inflationen dämpades och även eftersom centralbankerna förväntades sänka styrräntorna relativt snabbt. Mot slutet av året stannade dock inflationens nedgång av, vilket fick de långa räntorna att vända uppåt igen, särskilt i USA och i viss mån även i Europa.
Uppgången i de långa räntorna påverkades också av investerarnas växande oro över USA:s ökande skuldsättning. Samma oro märktes även i Frankrike och Storbritannien. När marknadsräntorna stiger så sänker det obligationernas värde.
För korta räntor var året däremot bra. De korta marknadsräntorna förutser centralbankernas styrräntor, som i sin tur bestämmer förväntningarna på avkastningen för korträntefonder. Styrräntorna väntas fortsätta sjunka men förbli positiva.
Nyfiken och vill veta mer om dina fonder?
I vår fondinformationstjänst hittar du avkastning, fondbestämmelser, hel- och halvårsrapporter med förvaltarkommentarer och mycket mer!
Till fondinformationstjänstenInte kommit igång med ditt fondsparande än?
Det är lätt att spara i fonder och du behöver bara 100 kronor för att komma igång.
Läs mer om fonderHistorisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens faktablad och informationsbroschyr/prospekt, samt gärna kontakta Nordea innan du börjar spara i en fond.
